Communicare

Kommunikation varför är det så svårt?
Läser kurs om det just nu men i verkligheten är det jävligt svårt. Jag är aktiv i en förening som arbetar för tillgänglighet i samhället för en stor grupp människor som ofta exkluderas och glöms bort.

Jag tycker en massa saker om min egen kommunikationsförmåga, ofta att den är ganska ok. Men det jag förtränger är mina känslor om andras kommunikation, särskilt de gånger jag anser att de förmedlar sig dåligt till mig. Jag förvandlas till en lättkränkt, lättstött och till och med... jag vill inte använda ordet hämndlysten, det är väl lite att ta i. Men jag vill visa på olika sätt att jag har blivit sårad.

Jag kunde inte delta i styrelsemötet i går, det krockade med en aktivitet på skolan där sonen går. Idag har jag fått ett mail där upplägget för en kommande aktivitet med föreningen har förändrats helt. De delar som jag och min man skulle delta med är helt borttagna. Snacka om att känna sig bortvald. Ej heller meddelar de att de har tänkt om. Det är väl knappast för mycket begärt?
Jag som läser mycket om kommunikation och att jobba med sig själv är på ett teoretiskt plan medveten om att de flesta saker som jag själv upplever som ett problem är just mitt problem. Inte deras.
Vet de andra i styrelsen om att att jag känner mig förbigången? Knappast. Kommer de ihåg att jag sa att vi gärna ställer upp och hjälper till den här gången? Tydligen inte.
Men känner jag mig lämnad utanför? Javisst.